Medan förortsrörelsens budskap efter Husbyupploppen reducerades till dess förmenta stöd till våldshandlingar, vill MANA undvika att bara tala om och för dem. Vi är stolta över att publicera en analys av Emma Dominguez, aktiv i Megafonen och drivande i kampanjen Alby är inte till salu. De aktiva i förortsrörelsen består huvudsakligen av unga män men det finns undantag, inte minst i Megafonens lokalförening i Botkyrka. Dominguez skriver en personlig betraktelse om hur det kommer sig att dessa lyckats organisera unga kvinnor i Botkyrka utifrån en förståelse av förortens genusrelationer.
I detta nummer av Mana är vi också glada över att kunna publicera en dikt av Murat Solmaz, en av förgrundsgestalterna i de Göteborgsbaserade Pantrarna. I intervjun med Egzon Muslijaj, en av drivkrafterna bakom Pantrarna i Malmöstadsdelen Lindängen, porträtteras personerna bakom rörelserna: Vilka är förutsättningarna och utmaningarna för organiseringen?
Vi har velat sätta in temat i en internationell kontext. Emory Douglas, Svarta Pantrarnas före detta kulturminister i USA, berättar om konsten, våldets roll och potentialen hos dagens motståndsrörelser från förorterna. Dagens förortsrörelser inspireras inte enbart av vad de själva uppfattar som historiska föregångare, utan också av samtida rörelser världen över. Många lärdomar kan dras från händelser bortom Sveriges gränser. Precis som i den franska debatten om les banlieues (förorterna) uppfattas de svenska miljonprogrammen inte bara som platser med särskilda ekonomiska, sociala, demografiska och arkitektoniska särdrag, utan också som platser som hotar den nationella identiteten. I artikeln ”Förortspolitik” beskriver kulturgeografen Mustafa Dikeç förorternas roll i den nationella politiken, framför allt utifrån de upplopp som har varit betydligt mer frekventa och explosiva i Frankrike än i Sverige. Med utgångspunkt i David Harveys diskussioner om urbana sociala rörelser och revolutioner ger Nazem Tahvilzadeh ett perspektiv på förortsrörelsen som en antirasistisk klasskamp genom platskamp. Frågan är vilken betydelse denna platsbaserade kamp kan ha för motståndet mot den nyliberala stadsutvecklingen och kapitalismen generellt.
Förhoppningsvis inspirerar detta nummer till vidare diskussioner inom och utanför förortsrörelsen, även om vi möjligen väcker fler frågor än svar. Utanför temat kan du läsa om Angola, dit arbetslösa portugiser söker sig i spåren av den ekonomiska krisen – för angolanerna handlar det om nykolonialism. Och är fotbollen verkligen så öppen för olika kulturer som vi tror? Rasmus Jeppsson har intervjuat Elias Bergstrand om hur en stereotyp bild lever kvar av afrikaner och latinamerikaner som irrationella och vita européer som rationella.
Medan statsminister Reinfeldts anmärkning om ”arga unga män” ligger kvar som ett sammanfattande bokslut av etablissemangets syn på Husby-upploppen 2013, visar förortsrörelsen att de har trätt fram i det offentliga rummet som företrädare för förortens perspektiv och intressen.