Thomas Mathiesen var forskare och aktivist. Han hade ett stort engagemang för social rättvisa och reformer av straffrättssystemet, särskilt fängelsesystemet. Han introducerade termen ”fängelsesabolitionism” och försvarade visionen om en värld utan, eller med ett minimum av, fängslanden. I sin bok Kan fängelset försvaras från 1990 plockar han isär motiveringen bakom fängelser bit för bit tills fängelsesystemet står där avklätt alla rättfärdiganden. Mathiesen drar slutsatsen att fängelserna gör situationen de är tänkta att åtgärda värre, eller i bästa fall bevarar status quo.
Under hela sin karriär ägnade sig Mathiesen åt forskning som skulle kunna påverka samhället, forskning som skulle kunna förbättra samhället och minska svårigheterna för samhällets ”svaga”. Som han själv skriver identifierade han sig med ”de politiska initiativ som strävar efter att begränsa och upphäva exploatering och förtryck”.
Mathiesen var också engagerad i andra kamper, varav många finns beskrivna i hans självbiografi Cadenza (2017). De som hade störst inverkan var kampen mot exploateringen av Sápmi på 1970- och 1980-talen, och mot Schengenavtalet med dess ökade övervakning och ”Fort Europa” som följd.
Han engagerade sig i kampen mot polisens repression mot aktivister i form av godtyckliga arresteringar, böter, fängelse och våld, både i 1980-talets Oslo och i samband med demonstrationerna i Göteborg vid George W. Bushs besök 2001.
Mathiesens primära engagemang kom dock genom hela hans karriär att förbli kritiken mot det inhumana i rätts- och fängelsesystemet, både akademiskt och politiskt. Det sistnämnda kanaliserades huvudsakligen genom KROM (Norsk forening for kriminalreform), som han var med och grundade och som han satt i styrelsen för fram till sin bortgång. KROM beskriver sig som ”en förening utan politisk och religiös tillhörighet som arbetar för en human kriminalpolitik. KROM strävar efter att avskaffa det nuvarande reaktiva systemet och förhindra utvecklingen av nya fängelseliknande system”.
Åtskilliga slag har vunnits i kampen för mer humana fängelser även om huvudmålet att avskaffa systemet verkar vara längre bort än någonsin. Men målet är hursomhelst inte övergivet. En av KROM’s prestationer är dess nära samarbete med fångar i kampen för deras rättigheter och intressen. Fångar har en permanent plats i KROM’s styrelse och får permission från fängelset för att medverka i den årliga konferensen och på styrelsemöten. Genom åren har KROM varit en viktig motmakt och kritisk röst i den offentliga debatten om kriminalitet och rättvisa, och arbetet fortsätter.
Thomas Mathiesen var dessutom en aktiv deltagare i liknande europeiska organisationer – The European Group for the Study of Deviance and Social Control, samt den brittiskbaserade NGO Statewatch vars vision är ”ett Europa präglat av demokrati och mångfald, ett samhälle med grundläggande civila friheter och individuella och politiska rättigheter, fri rörlighet och fria informationsflöden, och lika rättigheter för alla.
Mathiesens arbete kom att bli en källa till inspiration för fängelsesabolitionism även internationellt. En av dem som inspirerades var professorn och medborgarrättsaktivisten Angela Y. Davis som så sent som häromåret i en föreläsning hänvisade till Mathiesen och hans viktiga bidrag till en värld utan fängelser.
Som ett direkt resultat av sin aktivism kunde Mathiesen utveckla förfinade teoretiska perspektiv på motstånd och på utmanande av samhällets maktstrukturer – såsom koncepten makt och motmakt, den dolda disciplineringen och den politiska aktionsteorin om det ofärdiga.
Abolitionism kan i korthet sägas handla om att bygga icke-förtryckande alternativ utanför straff- och rättssystemet. Det handlar inte om att skapa ett totalt nytt system, utan om alternativ baserade på sina egna premisser, och som kan konkurrera med det gamla systemet, vilket Mathiesen förklarar i teorin om de ofärdiga. Den dolda disciplineringen beskriver och analyserar egenskaperna och metoderna som används för att tysta och disciplinera politiskt motstånd och hur detta görs i det dolda. Mathiesen beskrev i boken Silently Silenced. Essays on the Creation of Acquiescence in Modern Society från 2004 hur den dolda disciplineringen också påverkar forskning och forskare: ”Djupt inuti akademiska arbetsplatser över hela landet finns strukturella krafter – framförallt maktrelationer – som tystar människor”. De dolda sätten att disciplinera förbises ofta i jämförelse med de högljudda sätten. Den dolda disciplineringens relation till kriminalpolitiken och dess kritiker var en central problematik för Mathiesen. Dessa teoretiska koncept identifierar hur makten agerar när den utmanas, men också hur motmakt möjliggörs och hur en kamp kan föras för verkliga alternativ genom utvecklandet av strategier för att bemöta maktens repressiva ansikten.
Mathiesens insikter, teorier och aktivism är fortfarande i allra högsta grad relevanta, på vissa sätt mer än någonsin – tyvärr, ska tilläggas, eftersom den utveckling han varnade för redan på 1970-talet pågår för fullt nu. Vi syftar på en ökning av både straffande attityder och åtgärder i samhället, och en tendens att försöka tysta akademin. Ett aktuellt exempel på det sistnämnda är den danska regeringens attack på vad den kallar ”politisk forskning”. Mathiesens teorier förser oss dock med de nödvändiga verktygen för att inte bara förstå vad som pågår, utan också skapa motrörelser.
I motsats till den samtida trenden att delegitimisera forskning som formulerar kritik mot rådande maktstrukturer, argumenterade han för nödvändigheten av aktivistisk forskning för såväl teoribildningens som den politiska handlingens intressen. Som han skrev i The Politics of Abolition (1974): aktivism och teori bör sammanfogas – ”teori involverar alltid praktik, precis som praktik alltid involverar teori”.
Thomas Mathiesens osvikliga mod att utmana maktstrukturer och social ojämlikhet gör honom till en förebild för aktivister både utanför och inom akademin, som kämpar för en bättre värld och ett slut på förtryck, exploatering och stigmatisering.
Vi hedrar Mathiesens minne genom att följa i hans fotspår som skapare av forskning och aktivism för social förändring. För att kunna ta kampen där makten finns behöver vi förstå dess natur – därför kommer vi behöva Mathiesens vägledning en lång tid framöver.
Lästips
Mathiesen, Thomas (1965/2012) The Defense of the Weak: A Sociological Study of a Norwegian Correctional Institution. Oxon: Routledge.
Mathiesen, Thomas (1990) Prison on Trial. Sage Publications Ltd.
Mathiesen, Thomas (1992) Det uferdige: Tekster om opprør og undertrykkelse. Oslo: Pax Forlag A/S.
Mathiesen, Thomas (2004) Silently Silenced: Essays on the Creation of Acquiescence in Modern Society. Winchester: Waterside Press.
Mathiesen, Thomas (2015) The Politics of Abolition Revisited. Oxon: Routledge.
Mathiesen, Thomas (2017) Cadenza: A Professional Autobiography. London: EG Press Limited.