DEBATT Since the end of 2019, nationwide protests in India have met with strong opposition from the state. The protests are about a citizenship law, voted by the Hindu nationalist government of India, which excludes Muslims from citizenship. But there is another perspective that has been lost. In this text, sociologist Sabina Yasmin Rahman, herself from the Assam region of Northeast India, presents how the indigenous people of Assam are also protesting against the Citizenship Act, but for other reasons. She believes that the conflict in India must be put in perspective with the country's colonial history towards this region in order to gain a deeper understanding of the consequences of this law.

TEXT: Sabina Yasmin Rahman

TEMA: Beröring Under de senaste veckorna har den danska regeringen infört en rad nya lagar, hjälppaket och omställningar av vardagen, i syfte att hindra spridningen av covid-19 samt för att ”hålla igång ekonomin”. Bankerna har fått hjälp, företag (inklusive de som inte betalat skatt) har fått hjälp, till och med vissa anställda och bidragstagare har fått hjälp.

TEXT: Marie Meyle

TEMA: Beröring Varför upplevs tiggeri som provocerande? Hur hänger avsky mot fattigdom ihop med rasismen mot romer? Mana har intervjuat kulturgeografen Erik Hansson som nyligen disputerat med avhandlingen ”Det känns fel, om det svenska samhällets reaktioner på närvaron av tiggande EU-medborgare.” I intervjun diskuteras äcklets och ångestens politik utifrån ett historiskt och psykoanalytiskt perspektiv.

TEXT: Andrea Malesevic

TEMA: Beröring Coronapandemin har medfört en ökande anti-asiatisk rasism på global skala. I Danmark publicerade TV 2 Nyheder en film som riktade sig till barn, med rasistiska stereotyper av två kineser. Det växande antalet rasistiska incidenter uppkommer dock inte från ett tomrum, de kommer ur en historisk rasistisk föreställning om en länk mellan farliga sjukdomar och asiater som äckliga. 

TEXT: Aphinya Jatuparisakul, Laura Na Blankholm och Elisabeth Bruun Gullach Tidigare publicerad i Eftertryk, 27 mars 2020. ÖVERSÄTTNING: Paula Mulinari

TEMA: Beröring Den 19 februari i år röstade samtliga partier, förutom Sverigedemokraterna, för en översyn av svensk hiv-politik. Frilansjournalisten Anna-Maria Sörberg beskriver en långdragen kamp mot ett majoritetssamhälle med beröringsskräck. Ett samhälle som kriminaliserat sjuka. Ett samhälle som valt repression och stigmatisering, snarare än omsorg och kollektivt ansvar. 

TEXT: Anna-Maria Sörberg

TEMA: De förtrycktas pedagogik Folkbildningen är en massrörelse. Som sådan blir glappet allt längre till dess folkrörelsehistoria. De tio studieförbunden registrerar årligen cirka 20 miljoner deltagare i föredrag och kulturevenemang, och cirka 1 miljon deltar i studiecirklar i hundratals olika ämnen. Folkhögskolorna har omkring 70 000 deltagare som läser långa och korta kurser per år. Detta Folkbildningssverige har gjort ”studiecirkelsdemokratin” till ett omfattande statligt finansierat och rikstäckande bildningsprojekt med en årlig budget på minst 4 miljarder. Folkbildning engagerar fortfarande många ideella krafter och deltagandet spänner över hela landet. Men som huvudsakligen professionaliserad bildningsverksamhet uppstår frågan hur vi bör förstå folkbildningens roll i demokratiskt oroliga tider.

TEXT: Nazem Tahvilzadeh

TEMA: De förtrycktas pedagogik För en djupare förståelse för hur Freires idéer kan användas idag, ställer Manas temaredaktör Mirjana Westmark två frågor till Gustavo Nazar.

TEXT: Mirjana Westmark

TEMA: Beröring Jag tycker inte om att prata om hat. Jag tycker inte om att minnas avståndstagandet och hatet, tungt som den längtan efter min död som jag sett i så många vita människors ögon från det ögonblick jag kunnat se. Det som ekade i tidningar och filmer och heliga bilder och serietidningar och Amos ’n Andys radioprogram. Jag hade inga verktyg för att dissekera det, inget språk för att benämna det.

TEXT: Audre Lorde, Sister Outsider, s. 147 ÖVERSÄTTNING: Maja Sager

TEMA: De förtrycktas pedagogik Paulo Freire föddes 1921 i Recife på Brasiliens Atlantkust, en stor stad dit många fattiga lantarbetare sökte sig på flykt undan ett feodalt system kontrollerat av rika godsägare. Paulo växte upp i en välbärgad familj, men vid tretton års ålder dog hans far, och i samband med en ekonomisk kris i landet kastades han och familjen in i 1930-talets fattigdom. Han skriver själv i sina biografier: ”Jag försökte läsa och koncentrera mig i klassrummet, men jag förstod ingenting för jag var så hungrig.”

TEXT: Gustavo Nazar och Daniel Diaz