I Malmö stadsbiblioteks lokaler sitter ett femtontal ungdomar. De är uppdelade i flera grupper, några sitter runt ett bord, andra i en soffa. Rummet är fyllt av en blandning av extas och upprördhet. Dagen innan har de haft Malmös kommunalråd Katrin Stjernfeldt Jammeh på besök. Enligt dem undvek hon att svara på deras frågor.
– Hon ville inte ge svar på vad de gör för att få bort segregationen, säger en av ungdomarna upprört.
På grund av detta vill de skriva en debattartikel. De är alla en del av projektet KOLL, ett samarbete mellan tidskriften Mana och Malmö stadsbibliotek. Ett projekt som går ut på att ungdomar som sökt sommarjobb hos kommunen ska få utbilda sig inom antirasism.
– Tanken har varit att ge ungdomar en grundutbildning som de inte annars får, säger Rickard Sjöholm.
Han delar ett kontor långt bak i lokalen med Marit Mevold. Tillsammans leder de projektet. De bjuder på en kopp kaffe, sedan föreslår de att vi sätter oss i ett par fåtöljer i ett samlingsrum.
– Det var en jättefin överraskning att det var en så bra och entusiastisk grupp vi fick, säger Marit Mevold.
Gruppen har de inte själva valt. Kommunen har lottat vilka som ska få delta. Arbetsdagen för de ungdomar som fått möjligheten ser inte ut som på andra sommarjobb. Dagarna består av att de får besök från olika antirasistiska aktörer som föreläser för dem. Efteråt diskuterar de i grupp vad de har lärt sig.
Fått lära sig mer på några dagar än på hela skoltiden
Upplägget menar Marit Mevold har varit lyckat. De har fått mycket bra feedback från ungdomarna. Enligt henne har många uttryckt att de lärt sig mer under sommaren än vad de lärt sig under sin skolgång.
– Vissa har till och med sagt att de lärt sig mer på två dagar än vad de gjort under hela sin skoltid, säger hon med ett skratt.
Rickard Sjöholm skjuter in att det i skolan ofta saknas kunskap om varför vissa typer av problem uppstår.
– Det finns ett glapp i skolan där man inte lär ut om rasism trots att det står i kursplanen. Det är mycket ledsamt för det är ju på skolan som det borde ske, säger han.
Det är tyst nu, ungdomarna har lämnat lokalen men på borden ligger fortfarande spåren efter dem. Några hopknölade papper, pennor och halvfulla koppar. Rickard Sjöholm fortsätter:
– Det tråkiga är att det nu är femton ungdomar som fått detta, men det borde nå ut bredare, det borde nå ut till alla skolungdomar.
Han får medhåll av Marit Mevold. Hon berättar att hon har jobbat på flera skolor i Malmö. Där har hon själv sett vilka brister det finns när det gäller undervisning om rasism och dess grunder.
– Tyvärr undervisas det knappt om sådant här och om det gör det beror det ofta på enskilda lärare. Det märker vi här också, vissa ungdomar har en del förkunskap andra knappt har någon, säger hon.
Hon har en kopp kaffe i handen. Fåtöljen hon har slagit sig ner i är lila, den är gjord av samma material som de flesta kommunala möbler. En något sträv väv. Bakom henne står en så kallad idévägg. Den är full av ungdomarnas egna tankar om vad som borde tas upp.
Blir arga på rätt sätt
Förslagen på idéväggen har i vissa fall en nästan upprorisk ton. I takt med att ungdomarna fått lära sig mer om rasism har de också blivit allt mer upprörda.
– De har blivit arga på det här bra sättet, jag känner igen det från min ungdom, de säger ”hur fan kan det bli såhär”. Det är bra att de blir arga, då går det att förändra saker, säger Rickard Sjöholm.
Alla håller inte med honom. Projektet har också väckt visst ont blod. Inte minst bland politiker på högerkanten. Veckan innan har gruppen fått åka på en rundtur i Malmö. Showan Shattak har berättat för dem om rasism och klasskillnader i Malmös olika bostadsområden. Det har fått Moderaternas riksdagsledamot Hanif Bali att reagera. På Twitter skriver han att Malmö stad finansierar att ungdomar får utbildning i vänsterextremism. Ungdomarna själva är däremot nöjda.
– Det är en av de saker som har varit mest uppskattade bland ungdomarna. Vissa ungdomar fick berätta om vad de själva visste om sina egna områden. Det gjorde ett djupt intryck på dem. Det är utifrån den resan de ställde sina frågor till Katrin Stjernfeldt Jammeh, säger Marit Mevold.
Kritiken från högerkanten oroar henne inte mycket. Hon menar att hon är mer intresserad av hur ungdomarna upplevt tiden och vad som lärts ut.
– Det är ju saker som har grund i forskning så det är bara saker som de ändå borde lära sig, säger hon.
I stället menar hon att projektet bör fortsatta så att fler kan få delta.
Vill fortsätta i framtiden
Det är också tanken. Ambitionen är att det inte ska ta slut efter sommaren. Utan att det ska kunna leva vidare även nästa år. Då kanske med de ungdomar som jobbat i projektet som ledare.
– Vi hoppas att ungdomar från i år ska vilja jobba vidare med detta, säger Rickard Sjöholm.
Exakt i vilken form det kommer ske vet han inte. Men han är fast besluten om att något ska hända.
– Med detta har vi visat att det fungerar, sedan få vi ta det vidare, säger han.
I slutet av sommaren 2021 publicerar Sydsvenskan debattartikeln som ungdomarna så ivrigt diskuterade. Kanske får det någon politiker att lyssna på de ungas frågor och tankar. Det hoppas i alla fall de som skrivit den.
FAKTARUTA
KOLL – antirasistiska kollektivet var ett samarbete mellan mötesplatsen Krut på Malmö stadsbibliotek och tidskriften Mana. Under projektet som pågick sommaren 2021 fick ungdomar i form av ett kommunalt sommarjobb träffa olika antirasistiska aktörer och ta del av deras kunskap och även utforma en antirasistisk plattform.