Likabehandling – den bortglömda skolfrågan

En vecka innan valet lyfter Ungdom Mot Rasism frågan om likabehandling i skolan under Ett Enat Malmös satsning sommarakademin 2014. Utgångspunkten ligger i rapporten Show me the Plan – Granskningsrapport och handbok om skolors likabehandlingsarbete, som vi i samarbete med antidiskrimineringsbyrån Malmö mot Diskriminering, släppte tidigare i sommar. I rapporten granskas 21 Malmöskolors likabehandlingsarbete och resultaten speglar tydligt båda organisationernas erfarenhet av arbete med likabehandling i skolan; endast 2 av 21 planer mot diskriminering och kränkande behandling uppfyller de juridiska kraven, trots relativt överseende bedömningskriterier. Tidigare granskningar har visat samma eller ännu dystrare tendenser över hela Sverige. Skolfrågan dominerar den politiska debatten inför valet, eller snarare frågan om lärarlöner, studieresultat, effektivitet och ett ökat statlig ansvar för skolan. Barnets rätt till en skolgång anpassat efter barnets individuella förutsättningar, fri från kränkning och diskriminering och fylld av trygghet, värme och vänskap är däremot frågor som alltjämt försummas i den skolpolitiska debatten. Dessa är mjuka frågor som inte går att mäta i siffror. Vår utredning talar dock sitt tydliga språk. Skolorna lever inte upp till de formella kraven som ska säkerställa alla barns lika rättigheter och möjligheter. Vad det innebär för elevens skolgång är därför svårkontrollerat och beroende av enskild skolpersonals goda vilja och engagemang.

Likabehandlingsarbetet i skolan regleras i skollagen och diskrimineringslagen. Dessa lagar stipulerar ett absolut förbud mot diskriminering och kränkande behandling, samt påbjuder ett aktivt målinriktat, främjande och förebyggande likabehandlingsarbete som ska dokumenteras i en årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling. I dagsläget är det huvudmannen, d.v.s. kommunen eller den privata ägaren, som ansvarar för att lagen följs. Ansvaret sipprar sedan stegvis ner till rektor och samtlig skolpersonal. Även lokalvårdare, bespisningspersonal och visstidsanställda på skolan har ett ansvar att aktivt arbeta med likabehandlingsfrågor. Det är elevens rätt till skydd som står i centrum, inte personalens. Skolpersonalen har ansvar att följa upp och utreda varje misstanke om kränkningar och diskriminering. Om skolan brister i sitt ansvar kan anmälan lyftas till Barn – och elevombudsmannen och Skolinspektionen, samt till Diskrimineringsombudsmannen.

Vad som gäller enligt lag är klart nog. Ändå brister skolorna i minimikravet att ens författa en godkänd årlig likabehandlingsplan som överblickar det nästkommande läsårets åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling. Hur kan det komma sig? Vi på Ungdom Mot Rasism arbetar dagligen med skolpersonal som brinner för sina ”ungar” och sliter ihärdigt för att fostra trygga, kunniga och omtänksamma samhällsmedborgare. I sitt slitsamma och samhällsavgörande arbete finner de dock sällan att det finns stöd att få. Idag finns det lagar och det finns instanser som ska kontrollera skolor och sanktionera skola och huvudman då uppdraget inte följs, men ingenstans finns kunskap kring hur en faktiskt ska göra för att följa lagen eller bygga hållbara likabehandlingsstrukturer. Det svenska civilsamhället och forskningen utgörs av aktörer som har lång och bred erfarenhet av att jobba med mänskliga rättigheter inom olika kontexter. Det är aktörer som har varit med och arbetat fram de likabehandlingslagar vi har idag – aktörer som bär på en nyckelkunskap. Det är hög tid för de politiska partierna att tydliggöra hur de ämnar arbeta för att ta sitt ansvar och ta tillvara på de kunskaper som finns och som kan bana vägen för HUR skolan kan jobba med likabehandlingsfrågor. Vi välkomnar debatten kring vinstuttag i skolan och lärarlöner, men det räcker inte. Vi måste också frigöra adekvata resurser och skapa formella forum där samarbete mellan civilsamhället, forskningen och politiken kan producera den kunskap som krävs för att på kort sikt förbättra den enskilda elevens psykosociala miljö och på lång sikt skapa en skola och ett samhälle för alla.